ADHD
ADHD (Attention – Deficit / Hyperactivity Disorder) är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som utmärks av bristande uppmärksamhet och hyper- eller hypoaktivitet. Det finns tre varianter av ADHD:

• en som innebär att man har koncentrationssvårigheter och tenderar att vara inobservant på sin omgivning,
• en som innebär att man är hyperaktiv och impulsiv, och
• en som innebär att man har båda de tidigare nämnda sorternas svårigheter.

Många med ADHD har problem med vissa sinnesintryck. Det är också vanligt med inlärningssvårigheter och läs- och skrivproblem. ADHD är ett vanligt funktionshinder som drabbar cirka fem procent av alla barn och oftast finns kvar i vuxen ålder. Diagnosen är vanligare bland pojkar och män än bland flickor och kvinnor, men mörkertalet bland tjejer är förmodligen stort. Personer med ADHD har ofta även andra neuropsykiatriska funktionshinder såsom Tourettes, Asperger eller Tvångssyndrom.

ADHD Utredning
För att ta reda på om ett barn eller en vuxen person lider av ADHD görs en utredning som bygger på information från olika håll. Man intervjuar till exempel barnet eller den vuxne själv, föräldrar, make/maka och personal på skolan eller arbetet för att se hur personen fungerar i olika miljöer. Olika psykologiska tester, bedömning av arbetsterapeut, sjukgymnast och specialpedagog kan också ingå. När man utreder en person för ADHD är det viktigt att undersöka om han eller hon också lider av andra psykiska besvär. Det är nämligen vanligt, framför allt bland vuxna med ADHD. Vid utredning av vuxna görs en bedömning både av personens nuvarande situation och de symtom som har funnits i barndomen. För att en person ska kunna få diagnosen ADHD i vuxen ålder måste han eller hon ha haft vissa symtom på funktionsnedsättningen redan som barn.

ADD
ADD är ADHD utan hyperaktivitet med tyngdpunkt på uppmärksamhetsproblem.

Anorexia
Anorexia nervosa är en allvarlig form av ätstörning, som yttrar sig främst i självsvält och ofta även överdriven träning. Den debuterar oftast hos tonårsflickor, men alla kan potentiellt drabbas - uppskattningsvis är 1 av 10 drabbade av manligt kön. Dödligheten är hög, enligt vissa studier är det den psykiska sjukdomen med allra högst dödlighet i procent.
Sjukdomen benämns i samhället ofta "anorexia" eller bara "anorexi" vilket endast är förkortningar och inte den egentliga benämningen. Ordet "anorexia" i sig är latin för vanlig aptitlöshet. Anorexia nervosa, den medicinskt riktiga benämningen, betyder nervös aptitlöshet, en term som ändå inte ordagrant omfattar alla anorektiker i och med att en del, men inte alla, behåller förmågan att känna och tolka hunger.
Sjukdomen går ofta hand i hand med bulimia nervosa men skiljer sig på de punkterna att anorektikern framkallar kräkning som en nödlösning snarare än som rutinhandling och att eventuell hetsätning inte är lika frekvent förekommande som vid bulimia nervosa. Somliga sjuka är periodvis anorektiker och periodvis bulimiker.

ART
ART® är en multimodalt (man arbetar samtidigt och ingående med alla delar kring klienten; familjen, individen och nätverket) program som används för att förebygga och bromsa utveckling av våld och aggressivitet hos ungdomar och unga vuxna. Programmet består av trettio strukturerade lektioner, tio av varje komponent, idealiskt tre lektioner per vecka. Träning måste hålla hög kvalitet, följa procedurerna i manualen och utföras och av utbildade ART® tränare.
Forskning pekar på att aggressivitet är huvudsakligen ett inlärt beteende som ofta framkallas av ilska och har sitt ursprung i kognitiva missuppfattningar och brister i mellanmänskliga färdigheter. Genom en kombination av Social Färdighetsträning, Ilskekontrollträning och Moralträning ger ART ett kraftfullt och effektivt verktyg för genomgripande och bestående beteendeförändring.
ART® utvecklades i slutet av 1980 talet i USA av Arnold P. Goldstein och Barry Glick och används runt om i världen inom socialtjänst, skola, öppen ungdomsvård, kriminalvård, idrott och fritidsverksamhet

ART – Behandling
Består av tre delar:
Den sociala Färdighetsträningen består av femtio olika sociala färdigheter. Dessa färdigheter tränas i lektionsform en gång i veckan och ute i den dagliga verksamheten flera gånger om dagen.
Ilskekontrollträning handlar om att lära sig självbehärskning och då inte minst att få kontroll på onödiga vredesutbrott och våldsamma handlingar. Man försöker därför lära eleverna att det finns alternativ till de beteenden som kan leda till större konflikter. Till exempel kunna uttrycka missnöje utan att tappa självbehärskningen.
Moralträning handlar om vad eleven har för värderingar i olika etiska och moraliska frågor. Framförallt tränas man i att visa omsorg och respekt för varandra. Moralträningen ökar också förutsättningarna för att klienten lär sig innehållet i de två ovanstående komponenterna.

Asperger
Aspergers syndrom, AS (även högfungerande autism, autistiskt syndrom), är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som framträder i tidig ålder. Det anses bero på att områden i hjärnan fungerar på ett annorlunda sätt. De funktioner som påverkas är de kognitiva funktionerna som medför nedsättningar i helhetsförståelse/detaljseende, socialt samspel/kommunikation, planering/organisationsförmåga, fantasi/föreställningsförmåga, minne/begåvning, beteende/känslor. Personer med AS skiljer sig i allmänhet inte utseendemässigt från andra, vilket gör att det kan vara svårt för omgivningen att förstå deras avvikande beteende. De blir därför ofta missförstådda och kan uppfattas som väldigt blyga, ohyfsade eller ouppfostrade.
Autismspektrumtillstånd utmärks av en kraftig begränsning av fantasi, lek, beteenden och intressen. Personer med AS är i regel normalvarierat begåvade eller högt begåvade.

Autism
Autism kännetecknas av allvarliga och genomgripande begränsningar inom flera viktiga utvecklingsområden: ömsesidigt socialt samspel, kommunikation samt beteende- och föreställningsförmåga. För att få diagnosen autism ska man uppvisa beteendesymtom inom alla ovanstående områden före tre års ålder.

Autismliknande tillstånd
Ibland bedömer läkarna att ett barn har en störning inom autismspektrumet, men att barnet inte uppfyller alla kriterier för autistiskt syndrom eller Aspergers syndrom. Då kan diagnosen istället bli autismliknande tillstånd, atypisk autism eller genomgripande störning i utvecklingen.

Behandlingshem
Behandlingshem består vanligen av ett begränsat antal boendeplatser i grupper eller lägenheter med tillgång till omvårdnad, service och rehabilitering för personer som har ett dagligt behov. Verksamheten innehåller vanligen behandling av personer med olika Psykiska & skadliga beteenden eller sjukdomar för antingen sig själva eller samhället. Ofta handlar det också om att få missbrukare att sluta med beroenden, exv. alkohol, andra droger eller spelberoende. Vistelsen är vanligen tidsbegränsad för att klienten ska rehabiliteras från sjukdom eller annan påfrestning, enligt överenskommen vårdplan. Behandlingshem kan drivas av stat, kommun eller privat företag. Samtliga vårdhem i privat drift måste ha tillstånd enligt Socialtjänstlagen från Länsstyrelsen i det egna länet. Beroende på inriktning finns olika vårdpersonal anställda såsom exv. läkare, psykologer, sjuksköterskor, terapeuter, behandlings-assistenter samt undersköterskor.

Borderline
Borderline - personlighetsstörning (ungefärlig betydelse: gränsland), i dagligt tal endast borderline, är en personlighetsstörning som utmärks av svårigheter att hantera känslor, extremt svart-vitt tänkande och turbulenta mellanmänskliga förhållanden. Ett tillstånd som ligger mellan neuroser och psykoser.
Centralt för borderlineproblematik är ångest som uppträder i form av emotionell instabilitet, impulsivitet, känslomässig sårbarhet, "svartvitt" tänkande, identitetsproblem, separationsångest och klängighet omväxlande med avståndsskapande i viktiga relationer.

DAMP
DAMP är en förkortning av "dysfunktion av aktivitetskontroll/uppmärksamhet, motorik och perception".
Dysfunktion betyder störd funktion. Perception handlar om hur vi uppfattar och registrerar information via våra olika sinnen, såsom syn, hörsel, luktsinne, och känsel.
DAMP är ett begrepp som vi framför allt använder i de nordiska länderna. Internationellt brukar man använda begreppet ADHD plus störd utveckling av koordinationsförmågan (DCD).

DCD
DCD kännetecknas av stora motorikproblem och ibland perceptionsproblem.

Depression
Depression (ett av de unipolära/polära syndromen) är en psykisk sjukdom, med psykiatrisk terminologi, ingår i de affektiva syndromen eller förstämningssyndrom med ett annat ord. Depressionerna kan klassificeras i någon av flera undergrupper, där egentlig depression är en.
Vid en depression lider den drabbade av en sänkning av det allmänna stämningsläget. Ofta känns livet meningslöst och man ser ingen väg ut ur mörkret. Fenomenet har berörts i litteraturen sedan flera tusen år, ofta under beteckningen melankoli som idag betecknar en svår form av depression.
Dialektisk beteendeterapi,
 DBT är en tredje generationens KBT. Den är uppbyggd med fokus på psykosocial färdighetsträning i grupp och individuell samtalsterapi för att bearbeta svårare och mer personliga problem. Färdighetsträningen i grupp fokuserar på fyra olika moment:
medveten närvaro, hantera relationer, reglera känslor och att stå ut när det är svårt.
Acceptans, medvetenhet och impulskontroll är huvudriktningar. DBT använder sig av hemuppgifter och är lösningsfokuserad.

Dubbeldiagnos
Dubbeldiagnos, även kallat samsjuklighet, innebär att en person har både psykiatrisk diagnos, som till exempel schizofreni, andra psykostillstånd, bipolär sjukdom eller allvarlig personlighetsstörning OCH konstaterat missbruk av alkohol eller andra substanser.

Funktionshinder
Funktionshinder är en partiell nedsättning av en fysisk eller mental egenskap hos en individ. Funktionshinder kan vara alltifrån diabetes och depression till nedsatt hörsel och total förlamning av en kroppsdel. En begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen.

Halvvägshus
Ett halvvägshus är ett boende för personer som behöver särskilt stöd eller behandling som ett led i pågående behandlingsperiod. Ett boende i halvvägshus med träning och förberedelse inför utskrivning till eget boende, ökar möjligheterna att lyckas i egen hemmiljö. I ett halvvägshus finns det personal dygnet runt för omvårdnad, stöd och service. I halvvägshuset bedrivs ingen verksamhet utan klienterna arbetar, studerar eller går i behandling eller någon annan verksamhet utanför halvvägshuset.

Kognitiv behandling
Kognitiv behandling – beteendeterapi (KBT) går ut på att förändra tankar och beteenden för att kunna må bättre. Traditionellt förmedlas KBT-behandling av en terapeut antingen enskilt eller i grupp med andra. Stor kraft läggs vid att man får lära sig nya sätt att hantera och förhålla sig till sina problem i den egna vardagen.

Kognitiv beteendeterapi - KBT
KBT kan något förenklat sägas vara en integration av två terapiformer, kognitiv terapi och beteendeterapi.
Beteendeterapi har funnits länge men fick sitt stora genombrott på 50-talet. Den utgår från inlärningsteori, dvs. om hur människan lär sig av och påverkas av sin omgivning samt av sina egna handlingar. I det här sammanhanget betyder lärande både medvetet och omedvetet lärande om allt som händer. Det kan vara allt från att köra bil och umgås med andra människor till hur man reagerar känslomässigt och kroppsligt och hur man hanterar till exempel besvikelser eller oro. Inom traditionell beteendeterapi (tillsammans med en terapeut) börjar man ofta med att göra en så kallad beteendeanalys av de situationer som man upplever som problematiska. Där tittar man på hur tidigare inlärning kan ha bidragit till problemen, och hur man ska kunna lära sig något nytt som fungerar bättre.
Kognitiv terapi växte fram under 70-talet. Grunden i kognitiv terapi är att de tankar man har i hög grad påverkar vad man gör och hur man mår. Enkelt beskrivet går kognitiv terapi ut på att försöka identifiera vilka tankemönster och tankesätt man har när man mår dåligt. I traditionell kognitiv terapi arbetar man sedan tillsammans med terapeuten med att förändra dessa tankemönster för att man ska må bättre.

LPT
Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. För att tvångsvård enligt LPT ska bli aktuellt krävs att

• personen i fråga lider av en allvarlig psykisk störning ,
• har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård (vården kan ej tillgodoses på annat sätt än genom inläggning),
• motsätter sig frivillig vård eller ej anses kunna ta ställning till detta.

Ett vårdintyg måste utfärdas av leg. läkare inom 24 timmar efter omhändertagande.

LRV
Lag om rättspsykiatrisk vård (LRV; SFS 1991:1129) berör den som av brottsdomstol överlämnats till sådan vård. I dessa fall är förutsättningen att personen begått ett brott men på grund av allvarlig psykisk störning under tiden brottet gjordes inte kan dömas till fängelse. Lagen omfattar följande kategorier:

• Personer som efter beslut av domstol ska ges rättspsykiatrisk vård,
• Personer som är anhållna eller häktade och behöver rättspsykiatrisk vård.
• Häktade personer som är intagna på enhet för rättspsykiatrisk undersökning,
• Personer som dömts till fängelse och är intagna i eller ska förpassas till kriminalvårdsanstalt och behöver rättspsykiatrisk vård.

LVM
Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM; SFS 1988:870), är en tvångslag som kompletterar Socialtjänstlagen. Lagen möjliggör sluten tvångsvård av vuxna missbrukare efter beslut av länsrätten. För missbrukare under 18 år är istället LVU tillämplig.
Om missbrukaren till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel anses vara i behov av vård och denna inte kan tillgodoses enligt Socialtjänstlagen eller på annat sätt, kan LVM bli aktuell under dessa tre förutsättningar:
Utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara, löper uppenbar risk att förstöra sitt liv. kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller andra (SOSFS 1997:6).

Syftet med LVM är enligt 3§ att motivera missbrukaren så att han eller hon kan antas vara i stånd att frivilligt medverka till fortsatt behandling.
För ett omhändertagande enligt LVM krävs en anmälan till socialtjänsten av exempelvis läkare, socialsekreterare eller nära anhörig, 6 § LVM. Om Socialtjänsten efter en utredning finner ett behov av vård enligt LVM, går ärendet vidare till länsrätten som beslutar om tvångsvård, 5 § LVM. Vårdtiden får uppgå till högst sex månader i taget, 20 § LVM.

LVM – Hem
Staten är huvudman för LVM-hemmen. Statens institutionsstyrelse, SiS, är enligt 6 kapitlet 3 § SoL central förvaltningsmyndighet för dessa hem. SiS ansvarar för planering, ledning, drift och tillsyn över institutionerna samt anvisning av plats till dessa. SiS ska i samråd med stadsdelsnämnden/socialnämnden och institutionen tillgodose den enskildes behov av vård och behandling. Vid permission från LVM placering kan den placerade få sitt boende vid annat öppet behandlingshem eller halvvägshus, som har lämplig behandling och struktur för de aktuella behoven.

LVU
Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, ofta förkortad LVU, reglerar tvångsomhändertagande av unga människor i Sverige under 18 år och i vissa fall av unga under 20 år. Grunderna för omhändertagande kan vara bristande hemförhållanden eller den unges egna vårdslösa beteende.
Lagen täcker både unga människor som far illa på grund av bristande hemförhållanden (enligt 2 §) eller eget beteende (enligt 3 §). Om vården kan genomföras frivilligt tillämpas inte LVU. De brister som föreligger i barnets hemmiljö ska vara av allvarlig art innan ett ingripande får göras enligt 2 §. Det ska finnas en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling annars skadas.
För att ett tvångsomhändertagande på grund av eget beteende krävs, enligt 3 §, att vård beslutas på grund av den unges eget beteende, såsom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. För att ligga till grund för ett beslut om tvångsvård ska den unges beteende i sig medföra en påtaglig risk för att den unge själv tar skada.

Missbruk
Missbruk är en allmän benämning på användning eller behandling (av människor, saker eller droger) som anses skadlig. Inte sällan är den missbrukande personen beroende av ämnet eller fenomenet den missbrukar.

Missbrukare med samsjuklighet
Dubbeldiagnos, även kallat samsjuklighet, innebär att en person har både psykiatrisk diagnos, som till exempel schizofreni, andra psykostillstånd, bipolär sjukdom eller allvarlig personlighetsstörning, och konstaterat missbruk av alkohol eller andra substanser.

MST
Multisystemic Therapy, inriktar sig på behandling av ungdomar med antisocialt beteende. Terapeutens uppgift är att tillsammans med vårdnadshavaren klargöra hur beteendet passar in i relationerna i och utanför familjen och hitta vägar att förändra beteendet och relationerna.

Multimodalt kontaktmannaskap - MDK
Multimodalt innebär att teamet runt klienten arbetar samtidigt och ingående med alla delar kring ärendet; Familjen, individen och nätverket.

Panikattacker
Panikattacker är plötsliga och avgränsade perioder av intensiv rädsla eller obehag. Mest utmärkande symtom under en attack är hjärtklappning, andnöd, yrsel och en känsla av att förlora kontrollen eller dö. De mest effektiva behandlingarna vid paniksyndrom är kognitiv beteendeterapi och behandling med så kallade antidepressiva läkemedel.
Det är vanligt att någon gång under livet uppleva en panikattack utan att det leder till ytterligare konsekvenser.

Paniksyndrom
Paniksyndrom är återkommande panikattacker, med en bestående rädsla för att få ytterligare attacker och en oro för betydelsen och konsekvensen av attacken. Attacken börjar plötsligt och når en topp inom några minuter för att sedan gradvis klinga av. Du förändrar även ditt beteende på grund av attackerna och vågar till exempel inte åka buss eller tunnelbana på grund av rädsla för nya attacker.

Psykiskt funktionshinder
En medicinsk term för tillstånd där psykisk ohälsa och sjukdom bidrar till sådan grad och omfattning att detta orsakar ett omfattande lidande för personen själv och andra i dennes omgivning.

Panikångest
Panikångest, en känsla av svår ångest, panik och ofta rädsla för sitt liv som uppkommer hastigt och utan någon synbar yttre anledning. Uppstår ofta i pressade situationer men kan för vissa komma till synes oväntat. Vanliga symptom är hjärtklappning, yrsel, ansträngd andhämtning, bröstsmärtor, kvävningskänslor, domningar, känsla av att hjärtat stannar eller tro att man håller på att dö. Den drabbade personen kan börja dra sig undan från sociala aktiviteter av rädsla för vad andra ska tro och tycka, något som kan leda till komplikationer i form av social fobi, cellskräck och torgskräck. Panikångest kan numera ofta framgångsrikt behandlas med kognitiv beteendeterapi.
Panikångest kan uppstå när en person känner rädsla för att bli ensam eller misslyckas på annat sätt i livet under stark och/eller långvarig stress.
Vanligen rekommenderas medicinbehandling med ångestdämpande o antidepressiva medel och kan kombineras med dialektisk beteendeterapi och kognitiv beteendeterapi som lär patienten hur man på egen hand ska kontrollera ångesten. Även hypnos har visat sig ha effekt mot långvarig panikångest.

Psykiatri
Psykiatri är en medicinsk disciplin, som utgår från psykopatologi och kan betraktas som en avknoppning från neurologin. Dess verksamhet kretsar kring psykiska störningar, deras yttringar, orsaker, behandling och förebyggande. Psykiatrin ägnar sig åt att diagnosticera och behandla sådana psykiska ohälsotillstånd och mentalsjukdomar.
Den moderna psykiatrin strävar efter en syn på mentala sjukdomar och psykisk ohälsa som en blandning av medicinskt-biologiska och psykosociala fenomen. Den dominerande och ofta eftersträvade behandlingsformen är således en kombination av medicinering, psykoterapi samt socialpsykiatriska aktiviteter och stödinsatser.

Psykiatrisk vård
Psykiatrisk vård eller mentalvård är sjukvård med psykiatriska metoder. Sluten psykiatrisk vård bedrivs på psykiatriska sjukhus och psykiatriska avdelningar. Öppen psykiatrisk vård erbjuds vid psykiatrimottagningar och öppenvårdsteam som ofta är belägna i närhet av vårdcentraler eller på stan. En stor del av den öppna och rehabiliterande psykiatriska vården, erbjuds ofta i kombination med boende vid behandlingshem eller halvvägshus. 

Psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa är störningar i psykiskt. En psykisk störning innebär att en människa under längre tid uppvisar ett avvikande beteende, eller uppfattar omvärlden till sådan grad och omfattning annorlunda att detta orsakar ett signifikant lidande för personen själv och andra i dennes omgivning. Den moderna psykiatrin strävar efter en syn på mentala sjukdomar och psykisk ohälsa som en blandning av medicinskt-biologiska och psykosociala fenomen. Den dominerande och ofta eftersträvade behandlingsformen är således en kombination av medicinering, psykoterapi samt socialpsykiatriska aktiviteter och stödinsatser.

Rehabilitering
Rehabilitering innebär konkret att satsa på att återställa förhållanden till något liknande de som varit innan den livspåverkande händelsen. Inom sjukvården kan det till exempel handla om att man försöker återställa vissa funktioner, såsom tal och gång, som skadats efter en stroke. Vid rehabilitering byter man fokus från svårigheter till möjligheter. Som komplement till behandling av det sjuka bygger man på det som är friskt och förstärker detta. Vid behandling är individen ett objekt som behandlas. Vid rehabilitering är individen ett subjekt som tar eget ansvar för en hälsobefrämjande process.

Samsjuklighet
Samsjuklighet, även kallat Dubbeldiagnos, innebär att en person har både psykiatrisk diagnos, som till exempel schizofreni, andra psykostillstånd, bipolär sjukdom eller allvarlig personlighetsstörning, och konstaterat missbruk av alkohol eller andra substanser.

Schizofreni
Schizofreni är en sjukdom som består av episoder och perioder av psykos. Det innebär bland annat att ens upplevelser av omvärlden blir förvrängda, man får svårt att tolka intryck och bedöma vad som är trovärdigt. Man kan också få problem med sin uppmärksamhetsförmåga och kontakten med andra människor. Själva begreppet schizofreni myntades i början på 1900-talet av Eugen Bleuler och syftar på viljeklyvning och ambivalens.

Terapi
Terapi är behandlingen av hälsoproblem, såväl av somatiska (kroppsliga) som psykiska som psykosociala besvär.

Tourettes syndrom
Tourettes syndrom (TS) är en neuropsykiatrisk diagnos som involverar upprepande ofrivilliga rörelser samt minst ett läte; dessa kallas tics. Vokala tics kan också vara hela ord eller meningar. Oftast kommer de första ticsen vid 6–7 års ålder, men de kan också debutera både tidigare och senare; debuten måste dock vara före 18 års ålder för att diagnosen Tourettes syndrom skall kunna ställas. I Sverige brukar Tourettes syndrom räknas som ett neuropsykiatriskt funktionshinder.
Tourettes syndrom kan förekomma helt ensam och de diagnostiska kriterierna kräver inte att symtomen orsakar någon svårighet för individen. Personer med Tourettes syndrom kan dock även ha koncentrationssvårigheter, impulsivitet och hyperaktivitet som är vanligt vid ADHD, internationella studier påvisar att mellan 50 och 70 % av alla med Tourettes även uppfyller kriterierna för ADHD.

Tvångssyndrom
Tvångssyndrom är en psykiatrisk diagnos som kännetecknas av upprepade ritualer eller tankar. Det internationella namnet är Obsessive-Compulsive Disorder, OCD. Obsessioner eller tvångstankar är obehagliga och ofrivilliga tankar som ger upphov till ångest. Kompulsioner eller tvångshandlingar är de tankar eller ritualer som den sjuke använder sig av för att sedan slippa denna ångest. Det behöver inte nödvändigtvis finnas någon rationell koppling mellan en tvångstanke och den lindrande tvångshandlingen.
OCD behandlas antingen med psykoterapi i form av KBT eller också med SSRI preparat. Det är oklart om en kombination av denna behandling ger ökad effekt. Medicinering med SSRI har fördelen att det är billigare och kräver mindre engagemang från patientens sida, men nackdelarna är de vanliga biverkningarna vid farmakologisk behandling samt den signifikant ökade återfallsrisken vid avbruten medicinering.

Vårdhem
Vårdhem är ett boende med tillgång till omvårdnad, service och rehabilitering för personer som har ett dagligt behov. Inte sällan är vistelsen tidsbegränsad för att klienten ska rehabiliteras från sjukdom eller annan påfrestning. Vårdhem drivs vanligen av kommun eller privat företag. Samtliga vårdhem i privat drift måste ha tillstånd enligt Socialtjänstlagen från Länsstyrelsen i det egna länet. Beroende på inriktning finns olika vårdpersonal anställda såsom exv. läkare, psykologer, sjuksköterskor, terapeuter, behandlingsassistenter samt undersköterskor.